Staffan Scheja möter Liso - Linköpings symfoniorkester

Staffan Scheja möter Liso. Solist: Staffan Scheja. Piano: Andrea Tarrodi Zephyros. Nielsen symfoni nr 1 Grieg pianokonsert a-moll.

 

 

250 kr
18/02
Linköping Konsert & Kongress

Läs mer om föreställningen

Åh, dansa, sommarstorm med djupa orglars brus”. Så börjar Dan Anderssons dikt Sång till västanvinden från 1918, och det var den dikten som inspirerade Andrea Tarrodi till orkesterverket Zephyros, uppkallat efter västanvindens gud enligt den grekiska mytologin. Sefyrens vind har sett så mycket och kommer dansande och för med sig så många minnen om glädje, men också om melankoli och sorg. Diktens innehåll ska kanske inte tolkas programmatiskt, men den ger stora möjligheter till varierade klangfärger, ibland gnistrande gult, och starka uttryck. Detta stycke skickade Tarrodi in till Uppsala tonsättartävling 2010, och bland 31 bidrag gav juryn Zephyros ett delat förstapris med motiveringen: ”Stor formsäkerhet parat med klangskönhet och en känsla av självklar naturlighet i handlaget med orkestern.” Uppsala Kammarorkester och dirigenten Paul Mägi uruppförde Zephyros i Uppsala den 4 mars 2010.

 

Mot slutet av 1890 skrev Carl Nielsen att han lyckats med en bra start på sin första symfoni och under de kommande åren skulle han arbeta flitigt på den. Han var mån om att ge den en personlig karaktär, och det är förvisso originellt att starta en g-mollsymfoni med ett kraftfullt ackord i C-dur. Det är också C-dur som går segrande ur striden eftersom hela symfonin slutar med jublande C-durfanfarer. Men den hade tärt på krafterna och resulterat i överansträngning och hjärtbesvär. Uruppförandet ägde rum 1894. Det Kongelige Kapel spelade under ledning av norrmannen Johan Svendsen, och orkesterns andreviolinist, Carl Nielsen själv, lär blygt ha rest sig tre gånger för att tacka för bifallet. Efter uruppförandet kunde man i Dannebrogen läsa att ”Carl Nielsen kan efter detta arbete räknas som en av våra säkraste musikerbegåvningar. Han har en lycklig förmåga att gå rakt på sak, att finna korta, pregnanta motiv”. 

 

I april 1869 befann sig den store ryske tonsättaren och pianisten Anton Rubinstein i Köpenhamn. Som vanligt fraktade han sin egen flygel med sig, och eftersom han förstod att konserten denna kväll skulle bli historisk, ställde han flygeln till förfogande när den norske pianisten Edmund Neupert skulle uruppföra Edvard Griegs pianokonsert. Efter konserten skrev Neupert till Grieg, som själv inte kunnat närvara: ”I lördags ljöd Er gudomliga konsert i Casinos stora sal. Jag firade i sanning storartade triumfer. Redan efter kadensen i första delen bröt det ut en veritabel publikstorm. De tre fruktade kritikerna Gade, Rubinstein och Hartmann satt uppe i logen och applåderade av alla krafter. Jag kan hälsa från Rubinstein och tala om att han verkligen är förbluffad över att få höra en sådan genial komposition…” När konserten några månader senare spelades för första gången i Kristiania (Oslo) var tonsättaren åter förhindrad att närvara. Men med tiden skulle han både få höra den och komma att framföra den själv åtskilliga gånger, både som pianist och som dirigent.

Praktisk information

Biljettkassan öppen: 16:00-18:00
Konsertintroduktion:17.15-17.40
Insläppstid: 17:40
Längd: ca 90 minuter
Paus: Ja
Lokal: Crusellhallen. Se sittplatskarta för Crusellhallen här.


OBS!
Garderob:
Ytterkläder får ej tas med in på konserten.
Rök- och pyrotekniska effekter: kan förekomma under denna föreställning
Tid/Konsertlängd: De tider som anges är endast cirkatider. Exakt sluttid kan inte garanteras.
Med reservation för ändringar.

Tillgänglighet


Konsistoriegatan 7 582 22 Linköping

Konsistoriegatan 7
582 22 Linköping
info@konsertkongress.se