En miniguide till Linköpings historiska promenadstråk

S:t Lars kyrka

S:t Lars kyrka är en kyrkobyggnad uppförd i sten år 1802 i centrala Linköping och har ett klassiskt och tidsenligt utseende med sitt karaktäristiska torn. Fem gånger per dag, kan vi höra kyrkans fina klockspel medan vi strosar runt i stadens shoppingutbud som idag omger kyrkan.

Gör vi ett snabbt nedslag i kyrkans historia - hittar vi att en annan kyrka byggd på 1000-talet tidigare låg här. En enkel liten stavkyrka. På grund av skador på murverket och grunder beslöts det att bygga en ny kyrka och rivningen av den tidigare kyrkan påbörjades 1798. Den nya kyrkan invigdes på nyårsdagen år 1802 och är idag känd som St Lars kyrka.

Men vem är St Lars? S:t Lars eller Laurentius historia, sträcker sig tillbaka till Rom på 200-talet. På den tiden var kristna förföljda och Romarrikets kejsare tillät inte att man bad till gud. St Lars var ansvarig för kyrkans skatter, som han skulle dela ut bland de fattiga. Roms ståthållare fick nys om detta och krävde då att han skulle lämna skatterna till myndigheterna. Han samlade då fattiga och sjuka kristna på torget och ropade sedan på ståthållaren och sa: "Här är den eviga skatten, som aldrig förminskas utan växer." För detta blev han dömd till döden. S:t Lars är idag ett skyddshelgon.

Stora torget, Folke Filbyter & Folkungabrunnen

Stora torget har genom alla tider varit en naturlig mötesplats. Av alla dess slag. Både i glädje som i sorg. Det var här Linköpings blodbad tog plats. Det var här som de fem rådsherrarna avrättades genom halshuggning, som en följd av slaget vid Stångebro 1598. 

Placerad på Stora torget finner du även Folkungabrunnen - en staty från 1927 skapad av konstnären Carl Milles. Statyn baserar sig på Werner von Heidenstams bok Folkungaträdet (1905), där legenden säger att Folke Filbyter ska vara stamfader till Bjälboätten, även kallad Folkungaätten från Östergötland. Enligt sägnen påstås hans namn betyda föbitare. Ett öknamn för att Folke skulle ha kastrerat hästar med sina tänder. Monumentet ingivdes den 12 december 1927 och är idag en naturlig samlingsplats för diverse evenemang och tillställningar. 

Fontänen är i svart granit med Folke Filbyter som centralfigur. Bassängkanterna är smyckade med reliefer hämtade ur Östergötlands och Bjälboättens historia. Är du konstintresserad så även passa på att besöka intilliggande Passagen Konsthall.

Linköpings Domkyrka

Linköpings Domkyrka är, näst efter Uppsala Domkyrka, Sveriges största och bäst bevarade medeltida kyrkobyggnad. Den första stenkyrkan, en romansk basilika, började byggas på 1120-talet och stod färdig till kyrkomötet 1153. På platsen för stenkyrkan fanns troligen en tidigare träkyrka och utgrävningar har klarlagt att det här funnits kristna gravar från 1000-talet. Kyrkan har sedan byggts till under flera hundra år och stod färdig ca år 1500, då med separat klocktorn.

Väl inne i kyrkan möts du av ett ljust och luftigt kyrkorum, där utsmyckningar och inventarier från olika tidsepoker. Här finns även ett medeltida krucifix, barockens pampiga predikstol, Henrik Sörensens altartavla, Lisa Bauers graverade Mariafönster och andra konstverk från forna tider som levt vidare genom historien till dagens moderna tid.

Heliga Birgitta besökte även Linköpings Domkyrka under sin livstid. Det medeltida krucifixet från 1300-talet som än idag pryder kyrkorummet, sägs hon ha knäböjt sig framför och tyckt sig talat med Jesus. Birgittas släkt på moderns sida hade starka band med Östergötland och Folkungarna. De bidrog med stora donationer till domkyrkan - men Birgitta hade även många egna kopplingar till platsen. Dock finns det bara bevis på att hon besökt kyrkan en gång under sin livstid.

Linköpings slott

Historien om Linköpings slott sträcker sig ända tillbaka till år 1149 - innan det ens blev ett slott. Byggnaden byggdes utsprungligen som en biskopsgård i kalksten åt Biskop Gisle i början av 1100-talet, som vi kan se anor av än idag, i slottets västra länga.

Den sista biskopen som bodde på gården är ingen mindre än Hans Brask, den siste katolske biskopen i Linköpings stift som fick sin utnämning bekräftad av påven. Men år 1527, flydde biskop Brask, när Gustav Vasa genomförde reformationen och biskopsgården gjordes då om till det kungliga slott vi ser idag. Efter en varierad historisk användning, såsom kungligt renässansslott och fängelse, (här satt bl. a de rådsherrar som blivit dömda till döden i väntan på avrättning år 1600) blev slottet under slutet av 1700- talet landshövdingens residens.

Linköpings Stadshus

I Linköping fanns förr en fin stolthet i att vara en lärdomsstad och ur detta beslutades 1859 att ett nytt läroverk för gossar skulle byggas vid Järntorget. Det nya bygget uppfördes i tegel och sten med gul puts och sockel i granit och kostade 255.000 kronor. Läroverket dömdes så småning om ut som olämpligt och otillräckligt och flyttade 1915 undervisningen till Vasastaden, till vad som idag är känt som Katedralskolan. Det gamla läroverket fyllde nu en ny funktion - som militäranläggning innan planerna på ett nytt stadshus gick i slag.

Den 24 september 1921 slog stadshuset upp dörrarna. Att stades förvaltningar skulle flytta in under ett och samma tak var en väsentlig förbättring. Idag inryms kommunpolitikers tjänsterum och här finns kommunens centrala administration. Det som förr var läroverkets aula, är idag kommunfullmäktigesal. 

År 2014 fyllde Stadshuset hela 150 år. Se hela byggnades historia i länken nedan om du vill veta mer. När du dessutom är vid Stadshuset, lägg märke till Krogen Amerika på Läroverksgatan 5. Huset är ett av Linköpings äldsta och uppfördes i början av 1700-talet.

Linköpings stadsbrand och Hunnebergsgatan

I slutet av januari år 1700 brann större delen av Linköping ner. Drängen Sven Nilsson hade ställt sin stallykta så olämpligt att en av hästarna sparkade omkull den i höet. Stallet låg i hörnet av Storgatan, där Centralpalatset ligger idag. Nils försökte komma undan ansvaret och hävdade att det inte var han. Vinden var stark denna kväll och gjorde att elden spred sig snabbt - närmare 150 hus brann ner. I de övre delarna av Linköping klarade sig bland annat slottet, domkyrkan, biskopsgården och husen utmed Hunnebergsgatan, Sven dömdes till straffarbete - men i väntan på transport dog han under mystiska omständigheter i arresten på Linköpings slott.

Hunnebergsgatan är alltså en gammal medeltida gata som är en del av Linköpings kulturstråk och visar några av stadens mest intressanta gårdsmiljöer från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Husen längs gatan var förr en väsentlig förortsbebyggelse, och hade dåligt rykte. Här fanns ölkrogar, slum och dåliga sanitära förhållanden. Idag finns här konsthantverkare som erbjuder försäljning av konsthantverk, kläder, keramik, handvävda bruksföremål med mera. 

Kinda kanal/Stångån

Kinda kanal stod klar år 1871. Kanalen sträcker sig dryga 80 km från sjön Åsunden i söder till Roxen i norr och består av 15 slussar. Linköpings hamn var en betydande insjöhamn med stapelrättigheter under 1800-talets senare del och en stor mängd industrier växte upp utmed ån. År 1948 slutade all godstrafik.

En kanalpromenad finns utmed åns båda sidor som lämpar sig ypperligt för joggingturer. Sedan tidigare i år finns även nya informativa skyltar längs med kanalen som berättar om dess historia längs din promenad. Stanna även till vid något av de mysiga caféer och restauranger som finns i anslutning till ån. Sommartid trafikerar passagerarbåten M/S Kind med kortare och längre turer. För den äventyrlige finns tillgång till wakeboardlina samt kajakuthyrning.

Slaget vid Stångebro (förlängningen av Storgatan över ån)

Slaget vid Stångebro 1598 skulle kunna kallas “avsättningskriget mot Sigismund” eftersom hela kriget gick ut på att få honom avsatt från den svenska tronen och det var Sveriges sista inbördeskrig. Kung Sigismunds farbror, hertig Karl (senare Karl IX och yngsta son till Gustav Vasa) ville inte se sin brorson på den svenska tronen. Detta kunde bero på att Sigismund var katolik och Sverige var på väg att bli ett protestantiskt land - men säkert också på att hertig Karl ville ta över den svenska tronen själv. Detta var upptakten till Linköpings Blodbad 1600. Idag finns här stadens idrotts- och evenemangsarenor exempelvis Saab arena och Linköping arena.

Gamla Storgatan och Linköpings blodbad

Idag finns bara liten del kvar av forna Linköpings kanske viktigaste gata bevarad - Gamla Storgatan. En kort kullerstensbelagd sträckning mellan Läroverksgatan och Apotekaregatan. Denna gata var på medeltiden huvudstråk mellan biskopsborgen - slottet och torget.

Vid Slaget vid Stångebro togs flera av Sigismunds anhängare tillfånga och sattes i arrest i Linköpings slott från hösten 1598 till mars 1600. Rättegången hölls på Linköpings slott där rådsherrarna blev anklagade för förräderi mot Hertig Karl. De vägrade att be om nåd och blev dömda till döden. Denna historiska händelse kom att bli känt som Linköpings blodbad. Rådsherrarna vandrade ner från arresten i Linköpings slott, vidare på Gamla Storgatan med den slutliga destinationen, Stora torget. Detta är alltså gatan de tog sin sista färd på.

Idag omger krögare, restauranger och shopping den historiska gatan. Den nuvarande Storgatan anlades vid mitten av 1600-talet.