SON – Förstklassiker – Sommarnätter
- –
- Från 95 kr
- Linköping Konsert & Kongress (Öppnas i ett nytt fönster)
- Arrangör: Norrköpings Symfoniorkester
Sommarnätter – Camilla Tilling i Berlioz berömda sångcykel
Om konserten
Les nuits d’été, sommarnätterna, Hector Berlioz berömda sångcykel till texter av Théophile Gautier brukar kunna skapa en närmast magisk atmosfär i konsertsalen. En sublim musik med ett mycket personligt och romantiskt tonspråk. Här får vi höra den med Camilla Tilling, som gör ett efterlängtat återbesök hos SON. Kvällen inleds med uvertyren till En midsommarnattsdröm av Felix Mendelssohn, vars Symfoni nr 3 ”Den skotska” avslutar programmet, som dirigeras av chefdirigent Karl-Heinz Steffens.
Program
Felix Mendelssohn-Bartholdy En midsommarnattsdröm, uvertyr
Hector Berlioz Les nuits d’été
Paus
Felix Mendelssohn-Bartholdy Symfoni nr 3 ”Den skotska”
Ingår i konsertserierna Grön lördag och Förstklassiker. Som abonnent sparar du 35 %, läs mer om abonnemang här.
För en trevlig stund innan showstart!
Unna dig något gott att äta och dricka innan din föreställning börjar. Hos oss hittar du matigare tilltugg, trevligt fika och barer med fullständigt sortiment. Välkommen in för något gott!
Vi är ett kontantfritt hus, så endast kortbetalning gäller.
Felix Mendelssohn (1809–1847), En midsommarnattsdröm
Namnet Felix betyder “lycklig”, och Felix Mendelssohn var i många avseenden en lycklig person. Han föddes i en mycket förmögen familj, där fadern var bankir, och farfadern den då berömde filosofen Moses Mendelssohn. Felix kom att bli den av musikhistoriens alla underbarn som redan i pojkåren skrev den mognaste musiken. I de lägsta tonåren komponerade han bland mycket, mycket annat tretton symfonier för stråkorkester, och därpå följde i rask takt ett flertal solokonserter, kammarmusikverk, och som konstnärlig höjdpunkt: sjuttonåringens uvertyr inspirerad av Shakespeares En midsommarnattsdröm, en konsertuvertyr som på ett genialt sätt fångar dramats drömska handling och erotiska stämningar, och som dedicerades till Preussens kronprins.
Mendelssohn anade då säkert inte själv att han efter sjutton år skulle få anledning att skriva ytterligare musik till Shakespeares trånande och drömska drama.
Men kronprinsen hade inte glömt uvertyren, och när han nu blivit kung Friedrich Wilhelm IV gav han Mendelssohn uppdraget att komponera skådespelsmusik till ett framförande av dramat under hösten 1843 i Potsdam.
Vid denna tid höll August Wilhelm Schlegel som bäst på att översätta Shakespeares dramer till tyska, och allra bäst anses han ha lyckats med just En midsommarnattsdröm, vars allegoriska sagomotiv tilltalade honom särskilt mycket. Liksom Mendelssohn var han romantiker på klassisk grund, och redan den inledande scenhänvisningen till dramat leder helt rätt: “En skog i närheten av Aten”. Shakespeares skog är snarare dungarna och parkerna han under pojkåren upplevde i Warwickshire, och Mendelssohn inspirerades av den privata parken och trädgården vid Leipzigstrasse i Berlin. Det råder ingen tvekan om av Schlegels och Mendelssohns samarbete ledde till ett betydande uppsving av intresset för Shakespeare i Tyskland.
Det var för att fira kungens födelsedag som En midsommarnattsdröm skulle sättas upp, och ynglingens uvertyr kom på nytt till användning tillsammans med all nykomponerad musik som behövdes inne i dramat: några sånger, körsånger och orkestervinjetter, däribland den kända bröllopsmarschen, ett fjärilslätt, skimrande Scherzo och ett trolskt dunkelt Notturno – sammanlagt tretton nummer. Mycket hade hänt under de sjutton åren sedan uvertyren skrevs. Mendelssohn hade bland annat blivit mycket känd och älskad i England, och han hade själv besökt såväl Skottland som ögruppen Hebriderna. Men det märkliga är att man inte kan upptäcka någon större stilistisk skillnad mellan uvertyren och den senare komponerade skådespelsmusiken. Vill man se det positivt, kan man säga att Mendelssohn hade en fantastisk förmåga att leva sig in i stämningen – ser man det mer negativt, kan man undra om Mendelssohn över huvud taget utvecklats. I En midsommarnattsdröm dominerar älvor och sagovarelser, och musiken tolkar på ett fantastiskt sätt den skira poesin i berättelsen. Musiken förmår förmedla det som inte ens Shakespeares ord kunnat uttrycka.
Hector Berlioz (1803–1869), Les nuits d’été
Hector Berlioz fullbordade 1841 efter många års arbete sin enda sångcykel, Les nuits d’été (Sommarnätterna), till sex dikter ur vännen Théophile Gautiers diktsamling La Comédie de la mort, som kommit ut från trycket 1838. Han skrev den först med pianoackompanjemang, och orkestreringen gjordes på uppdrag av en schweizisk förläggare så sent som 1856. Ursprungligen skrevs sångerna dessutom för sångare med sex olika röstlägen – och de är dedicerade till sex olika personer. Men med tiden har man transponerat dem, så att en och samma röst ska kunna sjunga dem alla. Med sin mästerliga instrumentationskonst har Berlioz fångat sommarnattens förtrollning, och alla sångerna handlar om längtan efter kärlek, men ofta förbjuden och obesvarad. De är raffinerade, känsliga och ömsinta.
Villanelle är en nästan strofisk visa med enkelt ackompanjemang, där poeten drömmer om våren och kärlekens uppblommande. I Le spectre de la rose samtalar flickan med den ros som hon föregående afton burit vid bröstet. Den tredje sången, Sur les lagunes, skrev Berlioz när hans äktenskap med skådespelerskan Harriet Smithson knakade i fogarna. Skalden sjunger ut sin smärta över sin döda älskade. Ännu en klagovisa följer, Au cimetière, fylld av skymningsstämningar och minnen av den kära. I den avslutande sången försöker en sjöman övertyga flickan om att följa honom med på hans resor över haven. På L’Île inconnu råder evig kärlek – men ön finns bara i hans fantasi. Eftersom Gautier kallade denna dikt “Barcarolle”, använde sig Berlioz av venetianarnas typiskt vaggande 6/8-takt.
Felix Mendelssohn (1809–1847), Symfoni nr 3 a-moll op 56 “Den skotska”
Felix Mendelssohn besökte redan som 20-åring de brittiska öarna för första gången. Han gjorde stor lycka med sin första symfoni i London, och blev genast utsedd till hedersmedlem i Filharmoniska Sällskapet. Men han passade också på att besöka de norra delarna av öriket. Resan bar iväg mot Glasgow, Perth, Inverness, Loch Lomond, York och Durham. Han besökte Sir Walter Scott på Abbotsford och fann honom både vresig och förvirrad. Han landsteg också på Staffa i ögruppen Hebriderna, och som bekant skrev han 1830 en konsertuvertyr med det namnet, efter att ha besökt den märkliga urtidsformation som kallas Fingalsgrottan. Han älskade Skottland, och det enda han inte kunde förlika sig med var folkmusik och säckpipor.
Den 30 juli 1829 skrev Mendelssohn ett brev hem till familjen: “Jag tror jag idag funnit början till min skotska symfoni.” Och här skrev han ned ett tema på sexton takter. Denna dag hade han besökt ruinen efter slottet Holyrood (förknippad med drottning Marys kröning) i Edinburgh, en bjärt kontrast till den ljusa sommarhimlen. Det är också kontrasterna mellan melankolisk mollton och det karga landskapets stormar som karaktäriserar symfonin.
Idén väcktes således i Skottland, men Mendelssohn fann inte tid att börja komponera sin symfoni förrän vintern 1830–31 – och då befann han sig i Rom. Italien erbjöd honom emellertid av naturliga anledningar inte alls de rätta stämningarna. Han inspirerades istället att börja komponera den symfoni som kom att kallas ‘Den italienska’ (nr 4). Den påbörjade skotska symfonin fick ligga länge utan att den jäktade tonsättaren kunde fortsätta, och först i mars 1842, efter tolv år, kunde Mendelssohn uruppföra sin sista fullbordade symfoni på en Gewandhauskonsert i Leipzig. Den hade fullbordats bara ett par månader tidigare, och ett par månader senare gjorde han så stor succé med den under sin sjunde resa till London, att han vågade dedicera den till drottning Victoria – det hade hon absolut ingenting emot. Hon och prins Albert blev tvärtom hans goda vänner.
Symfonin börjar med det hymniska temat från 1829 och hela satsen behandlas varsamt. Alla satserna spelas sedan utan paus, och i det fladdrande scherzot hörs fjärran hornrop (i alla instrument), och även om han inte uppskattade folkmusik så har han skapat en typiskt skotsk ton. I adagiot blandas svärmisk sentimentalitet med marscher. Även finalen är skotsk och energisk, men leds efter hand via ett underbart pianissimo till en mörk ädel sång som övergår från a-moll till triumferande A-dur och en referens till den ursprungliga inledningsmelodin.
Texter: Stig Jakobsson
Karl-Heinz Steffens
Diriget
Camilla Tilling
Solist
Praktisk information
Linköping Konsert & Kongress öppnar: 17:30
Biljettkassan är öppen: 18:00-19:00
Insläpp till evenemanget: 18:30
Evenemangsstart: 19:00
Längd: Ca 2 timmar inkl paus
Paus: Ja
Övrig information
Läs om hur Linköping Konsert & Kongress är tillgänglighetsanpassat i Tillgänglighetsdatabasen.
Tänk på att du ofta kan gå, cykla eller åka kollektivt till din evenemangsupplevelse i Linköping.
Besök ostgotatrafiken.se för information om kollektivtrafiken! Det är ofta även smidigt att ta sig till andra delar av kommunen med kollektivtrafiken, se ostgotatrafiken.se för resinformation.
När du anländer med tåg till Linköping
Från Linköpings Resecentrum avgår de flesta bussarna för att ta sig vidare inom kommunen. Från Linköpings resecentrum är det endast en kort promenad in till city!
Tips! Ta del av Linköpings cykelkarta! Här hittar du Linköpings cykelkarta
Ytterkläder får ej tas med in på konserten.
De tider som anges är endast cirkatider. Exakt sluttid kan inte garanteras.
Med reservation för ändringar.
Kan förekomma under denna föreställning
Vi vill uppmärksamma dig på att under evenemanget kan fotografering av evenemangsbilder komma att ske, i syfte att informera om Visit Linköping & Co:s verksamhet. Bilderna används i Visit Linköping & Co:s kanaler: webbplatser (www.visitlinkoping.se och www.konsertkongress.se) och sociala medier. Om du som person figurerar på bilder och vill invända mot detta ber vi dig att kontakta dataskydd@visitlinkoping.se
Hitta till Linköping Konsert & Kongress
Linköping Konsert & Kongress ligger centralt i Linköping, en kort promenad från Resecentrum. Hit tar du dig enkelt och miljövänligt med buss eller pendeltåg, se www.ostgotatrafiken.se för tidtabeller. Från många delar av staden är det dessutom promenadavstånd till oss. Om du har bil finns ett fåtal parkeringsplatser utanför huvudentrén och större parkeringar vid Katedralskolan och P-hus Baggen.
Kunde inte hitta några poster
Försök med en annan filtrering eller sökning
Boende, mat & aktiviteter
Bo och lev gott när du är på evenemang i Linköping